Vilket papper ska jag välja?

Vad är det som får dig att öppna en bok eller en tidning? Är det för att papperet luktar gott, känns behagligt mellan fingrarna och har en vacker struktur? Troligtvis får ett papper med god kvalitet dig att reagera, du litar på texten och kan till och med betala lite extra för trycksaken. Tryck på ”fel” papper kan ge motsatt effekt.

VAD ÄR PAPPER?

Papper görs av pappersmassa som består av fibrer från trä. Pappersmassan kan vara kemisk eller mekanisk. Kemisk massa framställer man genom att koka vedflis med kemiska tillsatser och mekanisk massa får man genom att mala veden. Eftersom den kemiska massan består av en blandning av barrträd och lövträd är den oftast dyrare än den mekaniska, som består enbart av barrträd (mest gran).

Barrträdsfibrerna är ett par millimeter långa och ger därför ett starkare papper. Lövsträdsfibrerna, som är en aning kortare, ger ett svagare papper, men med bättre opacitet. Ett trähaltigt papper av mekanisk massa gulnar snabbare och används mest till dagstidningar. Ett så kallat träfritt papper består av mer än 90 procent kemisk massa och används till övriga trycksaker eftersom det har hög vithet och är starkt.

När papperet är färdigtillverkat bearbetas det på olika sätt och får då olika egenskaper som påverkar bland annat tryck, vikt och kostnad. Ett läsvänligt papper är tyvärr inte alltid detsamma som ett bildvänligt, du måste väga fördelar mot nackdelar. Till en reklamfolder är kanske bildtrycket det viktigaste och då måste du välja ett sorts papper, till en roman är läsbarheten det viktigaste och då väljer du ett annat.

PAPPERSYTAN

Ett bestruket papper är jämnt och glansigt och används till trycksaker där framför allt bildkvaliteten är viktig. När man bestryker ett papper ”spacklar” man på en smet av bland annat bindemedel (till exempel lera) och pigment. Det finns allt från lättbestruket till högbestruket papper som ger mycket god bildåtergivning.

Mattbestrukna papper har fördelen att de ger både god bildkvalitet och god läsbarhet.

Ett obestruket papper suger upp färg bättre och fungerar därför bäst till böcker med mycket text och lite bilder, eftersom färgen i bilderna blandar sig och kan flöda ut.

Både bestruket och obestruket papper kan vara glättat. Glättat papper har ökad glans och jämnare yta. Nackdelen är att tjocklek, styvhet och opacitet försämras. Ett alltför glättat papper kan också ge starka ljusreflexer som bländar. Glättningen sker mellan valsar och minskar papperets tjocklek eftersom det plattas ut.

YTVIKT OCH TJOCKLEK

Papperets tyngd (så kallad ytvikt) och tjocklek är viktigt för bland annat känslan av den färdiga trycksaken. Papperets ytvikt mäter man per kvadratmeter. Ett 80 grams A4-ark, väger alltså inte 80 gram utan endast 5 gram, eftersom det går 16 stycken A4-ark på en kvadratmeter.

Bulk är ett mått på hur tjockt ett papper är i förhållande till sin vikt. Det används för att räkna ut hur tjock en broschyr eller en bok kommer att bli. Ett papper med hög bulk är luftigare (tjockare) och ett papper med låg bulk är kompaktare (tunnare). Två papper med samma ytvikt kan alltså ha olika tjocklek på grund av bulken.

OPACITET

Opacitet betyder ogenomskinlig och är ett mått på hur mycket man kan se av text och bilder genom andra sidan papperet. Opaciteten beror på papperets förmåga att absorbera och sprida ljuset. Ett papper med 100 procent opacitet är helt ogenomskinligt. Ju lägre opacitet, desto mer ser man igenom och läsbarheten försämras.

Trähaltigt papper med hög ytvikt ger bättre opacitet än träfritt papper. Opaciteten beror på att ett glättat papper är tunnare och därmed mer genomskinligt.