Om typografi

Typografi är arbetet med att utforma texter för tryck eller skärm, så att texten blir både lättläst och estetiskt tilltalande.

LÄTTLÄST TEXT?

För att kunna göra en text så lättläst som möjligt är det bra att känna till en del om typografi. Här får du en del tips om hur du kan göra. En del kallar tipsen för regler och vi håller med till viss del. Om du känner till det som gör en text lättläst, kan du senare bryta lite mot de reglerna för att skapa en unik layout. Vad är då en lättläst text? En lättläst text innebär bland annat att läsaren ska kunna läsa utan att bli störd. Störd av dubbla mellanslag, för kort radbredd, svårläst teckensnitt och så vidare.

SYNLIG ELLER OSYNLIG?

Inom grafisk design talar man om osynlig och synlig typografi. En osynligt typograferad produkt är helt enkelt någonting du läser utan att tänka på vare sig val av teckensnitt eller färg, till exempel en roman. Du läser för läsandets skull. Synlig typografi är till exempel ett månadsmagasin, där du experimenterar med både teckensnitt, färger, komposition med mera – allt för att fånga läsarens intresse.

Hur gör du då för att få en tydlig och tilltalande text? Jo, genom att lära dig om typografins olika element:

• teckensnitt

• teckengrad

• radlängd

• radavstånd

• ord- och teckenmellanrum

TECKENSNITT

Ett teckensnitt (typsnitt) ser olika ut beroende på när det är skapat och av vem. Många av de teckensnitt som används i dag skapades för flera hundra år sedan och bär ofta typografens namn, till exempel Garamond (Claude Garamond, 1480–1561) och Caslon (William Caslon, 1692–1766).

Skillnaderna på teckensnittet beror bland annat på x-höjden (gemenernas höjd) och serifferna (klackarna).

En antikva är ett teckensnitt med seriffer. De används oftast till löpande tryckt text, den så kallade brödtexten.

Sans serifer (linjärer) är ofta raka och med lika tjocka hårstreck som grundstreck. De passar bäst till rubriker och korta texter, men även till digital brödtext.

Serifferna fungerar som pilar i orden, ögonen vandrar lätt vidare och med seriffernas hjälp binds orden ihop. Vi läser inte bokstav för bokstav, utan vi läser orden som bilder, ordbilder. Vi känner alltså igen ett ord och hjärnan registrerar det, utan att vi egentligen läst hela ordet. Ju mer du läser, desto fortare går det, eftersom du ”lagrar” ordbilder i hjärnan.

En brödtext bör alltså vara ett seriffsnitt, eftersom vi är vana vid att läsa det. Lättlästa ordbilder får du också genom att använda gemener (små bokstäver) i en brödtext. Det är nämligen gemenernas upp- och nedstaplar som skapar variation i ordbilden och bildar ett jämnare flöde. Att använda enbart versaler (stora bokstäver) bör därför bara ske i korta rubriker.